Archive for March, 2011

Kampen för replokaler!

Posted: March 31, 2011 in Gästkrönikan

Ni som har varit med eller följt Black Sheep från starten för fem år sedan vet att vi i början fick jobba mycket och hårt för att bli accepterade och för att få folk att förstå att det fanns ungdomar som inte ville hålla på med idrott eller hänga på en vanlig ungdomsgård.
Vi fick skriva många mail och gå på många möten och förklara att det fanns ett behov för replokaler som inte kostade skjortan och där ungdomar som inte hade någonstans att vara kreativa var stort i Solna med omnejd.

Självklart så behövs det idrottsplatser och vanliga ungdomsgårdar också men det är viktigt att det finns något för alla ungdomar och det finns säkert ett större behov också av andra saker att göra också men det finns en anledning att just Sveriges musikexport är vad den är idag och vill man att den ska fortsätta vara det så måste det finnas en nyrekrytering inom musikscenen.

Idag fem år senare så har vi blivit accepterade och får nu istället mycket positiv respons från alla håll och får till och med fara runt och berätta om vår resa på olika platser och sammanhang.

För typ två veckor sedan var vi i Åbo och gjorde just detta i en Svens/finsk skola där nya ungdomsarbetare utbildar sig. Det fanns även folk där som jobbar med ungdomar både från Sverige och andra platser i Finland. Där fick vi berätta om hur vi jobbar och hur resan från start till nutid har varit och vi har i efterhand fått mycket positiv respons från de som var med på detta seminarium.

Bland  annat har jag fått ett mail från en tjej på Åland som är engagerad i det legendariska spelstället Pub Bastun där många storheter har spelat genom åren och påminner mycket om våra förebilder APROMUS som man kan läsa mycket om i Tarres Solna historia här på Fanzinet.
Åland är just nu uppe i samma kamp som vi var för fem år sedan och kämpar för att få behålla replokaler och även få fler replokaler så att musiker där kan fortsätta att utöva sin konst. Politikerna där satsar mycket på idrott precis som här i Solna och glömmer bort alla de som brinner för musiken.
När hon skickade sin insändare hon hade skrivit så tackade för den inspiration och spark i röven som hon hade fått av att höra av oss när vi berättade om vår resa och det gör ju att man blir lite varm om hjärtat och stolt över vad Black Sheep är idag.

Så därför uppmanar jag alla som läser detta att stötta Ålänningarnas kamp för fler replokaler för detta är viktig ovadsett vart man bor och utövar sin musik.
Så gå in på http://upprop.nu/AMAH och skriv på denna protetslista för att visa erat stöd.

//Peter

Lyckliga gatan, Hagalundsnycklar & monarkins bakgård

”Det är besvärligt att synas mycket. Jesus blev korsfäst för att han syntes mycket. Så jag håller mig undan”
Bob Dylan

Låt oss nu gå in på Anna Lena Löfgrens Lyckliga gata; Den stolta Södra långgatan som sträcker ut sig som en tärningsspelande arm, där resultatet på 60-talet runt beslutfattarnas bord blev den ljusblå yatzy som pryder vår horisont. Borta är huset där murgrönan klängde, borta är grinden där vi stod och hängde som hon själv uttryckte det i en tidig rap från 1967.  Idag är Hagalund ett ljusblått navigeringssystem för alla invånare som mot sin vilja passerat tullarna och sedan längtat hem.  Hagalund är statsdelen med streetcred där Hagalundsnyckeln och Hagalundskyssen har blivit vedertagna begrepp. De himmelsblå husen med orange grund har ofta fastnat på film och då kanske främst i tv serien om Bert. Författarna Sjövall & Wahlöö och GW Pehrsson har skickat upp sina karaktärer för att städa upp bland buset. Trots att de förstnämnda skrev om det 1966 och den sistnämnda 2008 framställs denna stadsdel fortfarande som high chaparall och det blev inte bättre av att Christer Pettersson berättade var han var uppvuxen. Från vilda västen till Rock n´roll är inte steget vidare långt och det är kanske därför band som Backyard Babies ”Song for the outcast” & Entombeds ”Night of the vampire” spelat in sina videos i dessa trakter. Detta område skildras bäst av Mikael Engström och med respekt till honom skall jag sluta agera karbonpapper. Vad sägs om att hoppa på 515 vid Solna Station för att bespara apostlahästarna 2 hållplatser? 

Hagaparken, rikskänd för sin historia och då inte enbart för att detta var platsen där Mattis spöade upp Borka, utan att det var här bl.a. teaterkungen pudrade näsan och slängde sig med franska glosor och vår nutida Kalle vallades fram av sina systrar. Frågan är om det är Bellmans andedräkt som sitter kvar eller om det är en taskig algblomning i brunnsviken, så rik är Hagaparken på dess historia!     1978 genomfördes en klassik spelning nedanför koppartälten av herrarna bakom Apromus. Med få veckor till sitt förfogande lyckades man boka band, bygga en scen och skaffa fram utrustning och närmare Woodstock har Solna aldrig varit. 20 000 besökare blev en riksnyhet då långhåriga, vapenvägrande ungdomar ställde till med fest på kunglig mark för första och förmodligen sista gången. Detta kablades ut i nyheterna som festen som urartat. Trots att det påminde om ett barnkalas i jämförelse med ett helt ordinärt idrottsarrangemang kom aldrig festivalen tillbaka. Men där och då blev en spontan idé hos 2 Solnagrabbar verklighet. Drömmar gick i mål och trots alla rubriker ifrån en oförstående vuxenvärld visade Solnas invånare att ingen kan ta titeln ifrån oss som garagerockens huvudstad.

/Tarre

Ikväll blir det brutal stenkrossardöds med massor av moshpits och wall of deaths. Kom och banga din skalle i bitar till banden
Release The Rivers
As Humanity Devastates
Suffix
Inomia

Entré 30 kronor, kl. 19.00 på Black Sheeps lilla scen

Only death is real!

Musiktips

Posted: March 24, 2011 in Veckans musiktips

Det har tagit sin tid, men nu har jag lämnat min lilla Foo Fighters bubbla för att spana in lite ny musik. Den här veckan valde min Ipod slumpmässigt bokstaven D, och efter att ha skrollat igenom artisterna blev det Dinosaur Jr. Bandet har skapat oljud sen 1984 och själv har jag plockat lite från deras skivsamling och lyssnat in mig på Dinosaur (1985), Where You Been (1993), Beyond (2007) och Farm (2009).

Efter att ha lyssnat igenom första skivan blir jag väl medveten om att jag är inne på något som ligger långt ifrån min vanliga spellista. Men långt ifrån betyder inte dåligt. Skivan i sig är en samling av låtar som är helt olika varandra, vi har otäcka Black Sabbath riff, punk, garagerock, thrashmetal riff och ett och annat nasalt skrik, plus disten uppskruvad till 10, om inte mer, han kanske använder sig av en Spinal Tap stärkare. I de senare skivorna verkar gränserna för de olika stilarna ha suddats ut och resultatet blir oljud taget till en ny nivå. Det är enkla låtar, men spetsade med dist och skärvor. Mest förtjust har jag ändå blivit i de två senaste plattorna. Beyond är mer melodisk än Farm, men båda behåller tyngden och råheten från första skivan. Det är enkelheten, toppat med sångarens gnälliga röst som gör det bra. Själv fastnade jag direkt för detta band som jag funnits i min Ipod ett bra tag, men jag antar att jag inte har varit mogen nog under dessa år.

Annars så har jag även en liten anekdot som handlar om mig och Dinosaur Jr. Året är 2008 och Where The Action Is festivalen (Foo Fighters, Queens of the Stone Age, Hellacopters och Dinosaur Jr. bl.a.) har dragit igång. Jag, förälskad i Foo Fighters och bryr mig inte om något annat band, är för tillfället världens lyckligaste person som har ett backstagepass och är på jakt efter Dave Grohl. Mörkret har börjat falla och väl bakom den stora scenen får jag syn på Dave som står och pratar med två personer. En av dem är en man med långt vitt stripigt hår, runda glasögon med tjocka svarta ramar och skulle antagligen kunna vara hämtad från någon serietidning. Han tittar förundrat åt mitt håll när jag börjar närma mig dem för att be Dave om en autograf. Sedan blir det ju bara en konstig tyst stämning innan jag beger mig därifrån och känner ett visst obehag från denne främling som stirrar undrande. Det visade sig ju vara ingen mindre än just J Mascis och jag antar att han verkade så konstig för att jag inte bad honom om en autograf. Men det var på den tiden då Foo Fighters var större än störst. Vi får ses en annan gång helt enkelt.

/Nathalie

Bottenskrapet

Posted: March 24, 2011 in Gästkrönikan

Om man ska köra bil så måste man ha ett körkort. Om man ska operera någon så måste man vara en utbildad kirurg. Om man vill bli polis måste man gå igenom en massa tester. Om man vill bli en mästerkock måste man ha smaklökar (Ni känner igen det, Anton Abele har också sagt det!) och om man man vill tycka till om något, ja, då krävs det ingenting förutom en stabil internetuppkoppling samt ett tangentbord!

Internet är bra på alla möjliga vis, men det visar också upp bilden av samhällets bottenskrap som för första gången i sitt liv kan tycka och verka utan hejd i ett kommentatorsfält. Om man gillade idioti förut var det lätt att klicka sig vidare till flashback på eget bevåg, men hela forumet verkar ha spritt sina frön i vinden över hela internet för att så dem. Resultatet är onekligen ointelligens och hat (nej, det blir ingen gråtfest om något näthat). Fenomenet är inte svårt att upptäcka, jag kan pröva nu på en gång och jag lär ha funnit en anonym avsändare med ett IQ under 100 på mindre än två minuter. Ja sådär. Vargar är ett väldebatterat ämne ute på world wide web och DN rapporterar om att man har flyttat en varg för att utvidga vargflocken och därmed minska risken för innavel. Här är ett smakprov!

Genetiskt värdefull… Är det inte dags att skrota den vanföreställningen, ingen varg är mer genetiskt värdefull än en annan om inte det finns inavelsdepressioner att neutralisera med utavel? Nu har vi ju skjutit bort de värdelösa vargarna – nu är ju alla friska? Skärpning nu Carlgren!!”
Det är fantastiskt fint när hobbyforskare kan mer om frågan än utredningsansvariga och så vidare, den kommentaren får 2 får av 5, punchlinen var lite tafflig.

En annan stor nyhet idag var att Thomas Östros lämnar socialdemokraternas partiledning, det kittlar lite i magen och jag har redan stora förväntningar på vad jag ska få läsa, jag kan se dårskapet framför mig redan!

Personen som vill kalla sig HE skriver
Hej då “Gnällros”men det kommer inte att hjälpa eftersom den gamla konfiskerings-politiken kvarstår. Skattepolitiken var redan känd tidigare enligt “Hasse & Tage´s monolog” 1) Hur mycket tjänar du? 2) Hur mycket har du kvar ? 3) Skicka in resten! Börja om från början? Nej Tack”
Ni förstod inte heller? Bra. 1 får av 5

Olle vill beskriva vardagslivet lite så där på rak arm.
”Nej nu går jag ock pinkar istället för att sitta här och glo!”
Olle får en fyra för jag tycker han uttrycker en sån skön 77-attityd, han skiter i allt men samtidigt inte, för han orkar ju ändå lägga ner energi på att skriva att han till alla pris ska pinka.

Ansgar skriver
..härligt ett arbetarparti ska bara ha folk som har folkskola och möjligen läst någon ABF-kurs på kvällstid. En Socialdemokratisk poltiker behöver ingen utbildning – bortkastat- gäller bara att kunna stava sig i genom mantrat skola vård och omosorj!”
Han är lite självironisk där mot slutet, han måste vara en riktig skojare!  Dock förstör han det hela genom att han inte ens kan formulera en mening. Men det är svårt när man är uppspelt! 2 får av 5.

Webbtidningarna är väl medvetna om denna idioti och har därför valt att spärra kommentatorsfälten i vissa fall, till exempel nyheter gällande ja, det kan ni ju lista ut själva. Vi kan säga att ibland pågår det lilla julafton för denna grupp av männsikor, när man kan ta ut all sin ilska på någon annan istället för att försöka förändra något på riktigt. Men det är väl därför dessa personer är där de är, är dem de är. Tråkigt nog finns ju det här utrymmet överallt, på youtube pågår just nu denna lilla julafton i realtid på en allt mer hetsk nivå. Sök på Looptroop – On Repeat så kan ni bli mörkrädda på eget bevåg.
Ibland vill jag skratta, men för det mesta blir jag förbannad. Folk säger att jag lever i en tid då vi är som mest upplysta, men jag tvivlar, ganska mycket, ganska ofta.  Kommentatorsfälten är det sorgliga beviset.

Hampus Putikka